Skrivet 2011-12-16 Klockan 19:03:30

Barnen har just åkt iväg med sin farmor. De ska till sin pappa för att tillsammans med honom åka till London och tillbringa första veckan på lovet där. Jag har därmed också jullov. Jippi!! Bristen på snö, lucior och lussekatter (de jag bakade tog slut på en vecka) gör att jag tyvärr inte har haft så mycket julkänsla hittills. Men det börjar ändras så smått.  På skolan igår satt vi och fikade i två timmar och pratade om julen i Frankrike och i våra respektive länder. Jag fick smaka hemmagjorda julkakor från Tjeckien, de var jättegoda. Vi tände det fjärde adventsljuset igår vid middagen, för barnen inte kommer att vara här den fjärde advent. Det var riktigt mysigt att sitta och äta med tända ljus, det kändes lite juligt. Jag hade gjort potatisgratin till middag och alla barnen åt av den, om än inte så mycket. "Det var för mycket peppar", sa 11-åriga flickan efter första tuggan och drack sedan ett stort glas vatten. När jag hade smakat var jag tvungen att hålla med henne, det var lite väl pepparstarkt (jag hade följt receptet till punkt och pricka, förutom att jag hade minskat mängden lök, men nu vet jag till nästa gång; mindre peppar). Tvillingarna ville bara äta osttäcket, men jag sa att de var tvungna att äta potatisen och skinkan också, och det gjorde de. Det var inte ens någon som klagade på att det var lök i. Annars brukar yngsten alltid gnälla över det och säga att han inte tycker om. Men det här gången var det så pass lite och så finhackat att jag inte tror att han ens märkte att han åt lök. Sedan var han förstås tvungen att klaga lite grann, den här gången var det potatisen han inte tyckte om, men han åt i alla fall nästan allt som han hade tagit för sig.

Förra fredagen avslutade jag som vanligt jobbveckan med en kopp varm choklad på L'avenue tillsammans med Marie-Chrisine. Vi har träffats på den restaurangen de senaste 4-5 veckorna och det är verkligen en jättemysig avslutning på veckan och början på helgen. Förra veckan fick vi även sällskap av Thomas, en annan au pair här i Maisons-Laffitte. Jag och Marie pratade engelska med varandra när vi träffade honom, men han pratade inte så mycket engelska så vi pratade franska istället. Det är, som jag har sagt hundra gånger förut, jättebra träning. Marie hade inte studerat någon franska innan hon kom hit, men hon har läst italienska och latin så hon har lite hjälp av de språken. Men hon är verkligen jätteduktig på franska, hon har bott här sedan oktober och kan redan prata riktigt bra och verkligen disskutera saker med mig. Hon är verkligen här för att lära sig och pluggar ordenligt, hon är nog bra mycket ambitiösare än mig, jag har blivit lite lat så här i slutet på terminen. Vi försöker att alltid prata franska med varandra och tar bara till engelskan om det verkligen krisar (och när vi pratar i telefon). För det mesta funkar det riktigt bra och vi förstår varandra, men i lördags märkte jag att jag inte riktigt var så bra på att förklara saker på franska som jag trodde att jag var.

Vi var på bio i ML på morgonen och såg Les Intouchables, den var riktigt bra. Jag förstod inte allt som sades, men tillräckligt mycket för att uppskatta filmen. Innan filmen hade börjat satt vi och småpratade om allt och inget och Marie frågade mig om jag hade några planer för kvällen. Jag svarade att det hade jag inte, men att jag var lite sugen på att åka in till Paris för att det var ett "Erasmus Party" på kvällen, med en medelhavsbuffé, en båttur på La Seine och sedan "international party on board". Vi bestämde oss för att fara dit och begav oss sålunda iväg på kvällen när Marie hade slutat jobba (hon var tvungen att sitta barnvakt på lördagen medan mamman shoppade...). Jag hade duktigt kollat upp precis till vilken metrostation vi skulle åka, adressen till Erasmus partyt och vilka tider sista RER:en gick. När vi kom fram gick vi vägen som jag hade kollat upp på google-maps. Och vi gick och vi gick och vi gick. Och hittade inte rätt. Till slut vände vi om och började gå tillbaka för att se om vi hade missat det. Det var inte förrän vi gick alldeles nära kajen och tittade ut över kanten som vi såg båten vi skulle till. "Va?! Är det på en båt?" utbrast Marie-Christine. "Ja... visst sa jag att vi skulle åka båt på la Seine?" "Å, det är på en båt!" Det visade sig att man var tvungen att gå nerför en trappa och genom en tunnel för att komma fram till båten och de "skumma typerna" som vi hade sett från andra sidan vägen när vi letade efter festen  visade sig vara säkerhetsvakter. 

I söndags besökte jag Musée d'Orsay för andra gången, den här gången med Karolina och Blanka från skolan. Jag tyckte att jag hann se mer den här gången. Efteråt åkte vi till Galeries Lafayette, till Gourmet-avdelningen (matavdelningen alltså). Oj oj oj, vad mycket gott det fanns där. Choklad, ost, te och ännu mer choklad. Jag köpte ingenting utan nöjde mig med att bara gå runt och titta. Jag hade trevligt ändå. 

Ett av skyltfönsterna till Galeries Lafayette. Dockorna var lite läskiga tyckte jag, det hade nog med deras ögon att göra.


Årets "tema" på Galeries Lafayette är "Noël Rock N' Mode", därav elgitarrerna i julgranen.  

Den här veckan har varit rätt så bra. Barnen hade inte så mycket läxor eftersom det var sista veckan innan jullovet. I måndags bakade jag och lillen en morotskaka med banan. Han var väldigt engagerad i början av varje moment; han skalade en morot med glatt humör sedan: "kan du skala resten?". Därefter delade han bananen i småbitar, men när jag sa att han nog behövde mosa lite mer överlät han det också åt mig och började istället dela morötterna som vi skulle riva. Elvispandet tyckte han i alla fall var kul, och självklart var ätandet av smeten kvällens höjdpunkt. Han gick inte och duschade förrän jag hade ställt ner bunken i diskhon och fyllt den med vatten för att skälja bort de sista smetresterna. 

När jag cyklade till skolan i tisdags regnade det. Mycket. Mina skor och sockar var alldeles blöta när jag kom fram till RER-stationen och jag frös som bara den. Jag tog av mig skorna på lektionen för att sockarna skulle få torka lite. När min lärare såg det sa hon "Du får inte bli sjuk nu, du ska ju snart åka hem!". Nej, inte skulle jag bli sjuk, sa jag. Men nu sitter jag ändå här med rinnande näsa och öm hals. Det var väl inte riktigt det jag hade tänkt mig som start på jullovet. 

En bidragande orsak till min förskylning var nog att jag var ute och blötte ner mig igen igår kväll. Vi gjorde ett litet undantag från traditionerna och träffades på L'Avenue på torsdagskvällen istället. Det var jag, Marie och en tysk tjej som heter Eva. Vi hade riktigt trevligt, det enda negativa var vädret. Regn hela kvällen innebar att jag var alldeles blöt när jag kom dit och att jag blev ännu blötare sen på kvällen när jag skulle gå hem igen. Så på grund av det sitter jag nu här och snorar.

Idag hade jag min sista lektion för året. Det var inte så mycket lektion som fika och julklappsutbyte. Alla hade med sig någon kaka eller annat fika och så hade vi en julklappslek. Förra veckan hade vi skrivit ner allas namn på lappar och sedan skulle man ta en lapp var och köpa en liten julklappp åt den person vars namn stod på lappen. Det var två tyska tjejer i klassen som hade förberett sig och sjöng för oss andra. De sjöng acapella och de var så duktiga! Hela klassen satt bara helt stilla och njöt för att sedan tacka dem med rungade applåder. Vi hade även lite andra uppvisningar; en engelsk tjej visade upp en klänning som hon hade köpt själv och en holländska och en tysk (den enda killen i klassen) dansade cha-cha-cha. En riktigt trevlig avslutning på första terminen. 

Sista dagen med klassen. "Vi gör une drôle!" ropades det när det var min kameras tur. 

Ikväll blir det en hemmakväll då jag ska försöka kurera min förkylning. Jag vill verkligen inte vara sjuk på jullovet! Imorgon ska jag, Blanka och Karolina träffas i Paris. Vi har inte bestämt än vad vi ska göra, vi får se vad vi hittar på. 

Det här blir nog sista inlägget innan jag åker hem på söndag, så nästa gång jag skriver blir efter jul (tänker inte lägga upp något när jag är i Sverige). Därför önskar jag god jul nu.